Ebba-Olivia

Saker och ting kan vända och förändras fort...

I torsdags ringde min chef och frågade om jag kunde komma och diskutera "slutet av mitt kontrakt". Förväntade mig det värsta, men sa såklart ja och gick dit. Han tog återigen upp ungefär samma saker som vi pratade om sist vi hade "möte", alltså att jag inte visar tillräckligt att det är jag som bestämmer när jag är manager och att det inte fungerar lika bra som innan, att jag har tankarna någon annanstans, och det är normalt för jag ska snart sluta osv. Han hade alltså valt att ta bort mig från min manager-post med omedelbar verkan, men erbjöd mig såklart att avsluta mitt kontrakt som servitris. Det var absolut inget personligt och han hoppades att detta inte skulle bli ett problem den sista tiden.. Ehm, tack snälla du, självklart vill jag fortsätta detta slitjobb men få mindre lön. Verkligen tack för att du erbjuder mig att stanna och såklart tack för att du understrycker att det inte är personligt. Självklart är det personligt och självklart vill du att jag ska stanna. Jag känner till allt på Cannibale, jag kan öppningen, stängningen, baren, salen, vet vart allt finns, vet exakt vilken tid vi gör vad och alla gäster gillar mig.

Men på en punkt har han helt rätt, de senaste veckorna har jag tröttnat mer och mer på Cannibale, men jag kan helt ärligt säga att jag jobbar minst lika bra som innan, om inte bättre. Däremot har jag såklart som följd av min missnöjdhet börjat ifrågasätta saker de senaste veckorna, schemat, min lön, vilka som jobbar när och varför... Och det är inte bara jag som är missnöjd, men folk verkar ha svårt att säga detta direkt till chefen, eller Kamel (som är direktör nu för tiden, och lägger schemat), så klagomålen har ofta gått till mig. Innan gjorde det mig ingenting att bara gå dit och jobba utan att ifrågasätta, jag var bara servitris och jag ansåg inte att det var mitt jobb att lägga mig i, och jag var inte där för att tjäna massor med pengar. Men när man får mer ansvar, som jag fick, och ens kollegor ser en som någon som har något att säga till om, är det svårt att hålla sig. Det är så mycket som är konstigt på Cannibale så det är svårt att räkna upp allt..  Hade detta varit i Sverige hade jag aldrig kunna hålla mig så här länge, och hade detta varit i Sverige hade ingen tyckt det varit konstig om jag sagt till, trots att jag är den yngsta tjejen på stället. Men jag tror det började störa de två herrarna som bestämmer. De visste att de behöver ersätta mig snart, så varför inte gör det så fort som möjligt för att slippa onödiga utgifter. Nåväl, detta är bara min lilla teori.

 

Jag sa såklart nej tack, jag känner inte för att fortsätta jobba här om det ska gå till på det här sättet. Både han och Kamel blev ganska chockade, vem kunde tro det om tjejen som alltid säger ja och alltid ställer upp utan att klaga. De sa att jag inte kunde sluta på en gång utan det är en månads uppsägningstid och blabla. Jag sa att det inte är sant, det står inte i mitt kontrakt och jag hade pratat med den svenska ambassaden för att få veta mina rättigheter (hahaa, det har jag verkligen inte). Då sa chefen "Ebba, det här är mellan oss och dig! Men okej om du inte vill jobba är det ingen idé att du kommer tillbaka"

Sorgligt efter ett helt år på ett ställe, sorgligt att detta var tacken liksom, och jag erkänner, hur trött jag än var på det tyckte jag om det, och jag kommer sakna det.

 

Men nu finns det så mycket nya möjligheter! Det är såklart mer positivt än negativt :)