Ebba-Olivia

Ikväll hade vi fest. Hej då fest...

Jag vet att jag har valt att åka. Jag längtar verkligen hem till min familj. Jag längtar verkligen till nya äventyr i Thailand med Olivia. Men jag hatar att säga hej då, jag hatar att säga till människor som har blivit mina bästa vänner att jag inte vet när vi ses igen. Jag ställer mig ofta frågan just nu om det inte hade varit bättre att stanna, bara lite till. Men innerst inne vet jag att det är dags nu, att åka alltså, att se något annat, att kanske komma på något annat bra att göra.

Men va fan, jag vill inte säga hej då. Jag vet att jag kommer träffa många av dessa vänner igen, men hur lämnar man något som har varit ens liv i över ett år..?

 

Jaja, det är dags att  sova lite, och förhoppningsvis har jag fått tillbaka min lite mer positiva syn på saken när jag vaknar.  

Igår drabbades jag ännu en gång av den hemska wine-flu (som Emy så fint döpt den till).. Det betyder att jag låg nerbäddad i min säng i stort sett hela dagen. Kan låta ganska mysigt, så tänker utelämna de omysiga detaljerna. Har dock bara mig själv att skylla för detta tillstånd är jag rädd.

 

Idag var jag och jobbade, det var najs, lagom med folk och skönt att komma ut. Fast kände mig inte helt återställd efter min lilla sjukdom, men det fick mig på andra tankar så att säga. Ikväll har vi haft myskväll med allt vad det innebär! Självklart taco, julmust, glass, tända ljus och film...

 

Och myskvällsoutfiten!! Yees, ikväll kom jag även på den underbara idéen att ha pyjamasen under pingvinen.

Det är vad jag intalar mig själv på kvällarna när jag ska försöka sova. Man kan låtsas är man är med i en film som utspelar sig på den tiden då faktiskt inte alla hade värme. Så skrattar jag lite åt mig själv och kommer snart på att än idag på många ställen runt om i världen så är det inte självklart med värme. Sen kommer jag på att bara jag går ut runt hörnet så ligger det en hel familj romer som sover ute, som alltså inte ens har ett hus... Just nu sitter jag nerbäddad under mina tolv filtar och dricker varm choklad, och ja jag fryser och ja, jag klagar ganska mycket över saken, men jag vet också att det sista man kan säga är att det är synd om mig. Men är rädd för att jag kommer fortsätta klaga tills jag har något bättre för mig, jag kan ju till exempel börja med att klä på mig och gå ut och röra mig lite, kanske köpa en ordentlig vinterjacka. Eller inte... Nu när jag inte har ett jobb att klaga över blir ju kylan som ett slags substitut. Men jag kan däremot lova att jag inte kommer klaga en enda gång på värmen hemma. Pappa jag är helt på din sida, du får elda hela dagarna och hela nätterna också om du så vill, jag kör in ved och hejar på!

 

Igår följde jag i alla fall min mammas stående tips till den som fryser; dammsug! Det fungerar ganska bra måste jag erkänna, fast kräver också en del tålamod. Vår Lilleputt-dammsugare är, ursäkta min uppriktighet, den sämsta dammsugaren jag någonsin använt. Funderar lite på att fortsätta städandet och börja packandet.. SAY WHAT!? säger ni då. Nej jag vet, det låter ju helt sjukt, det skulle betyda att jag verkligen börjar med något i tid, who does that?

 

Annars funderar jag för fullt på hur jag och Olivia ska lägga upp vårt resande. Inte alls för att jag vill planera, önskar helst att min väska och möjligtvis Olivia var det enda som jag behöver ha en aning koll på. Men nu behöver man ju tydligen ett så kallat visum, och för att få ett sådant måste man kunna visa upp både in -och utresa. Vi har som bekant bara det ena än så länge. Jag är rädd för att våra blåa ögon inte kommer hjälpa oss här.

 

Denna helgen har visst natt blivit dag och dag natt i Lilleputt.. Eller ja, det har väl blivit mer och mer så för mig sedan jag slutade jobba på Cannibale. Har i vilket fall jobbat i torsdags, dag och kväll och fredags och lördags kväll. Jag börjar 18.30 eller 19.00 och vi börjar med att förbereda lite sedan äter vi tillsammans och sedan slutar jag när vi är klara i stort sett, och det beror ju såklart på hur mycket folk det är, men runt midnatt. Jobbar jag lunch är det typ samma, börjar 10 eller 11, städar lite, äter och sedan är servicen fram till ca kl 15. Det är alltså väldigt soft måste jag säga! Med tanke på att det är så litet så blir det heller aldrig samma stress som på mitt förra jobb, känns ofta som att jag inte jobbar tillräckligt hårt, men sedan kommer jag på att jag inte är på Cannibale längre och kan chillaxa.

Att sluta kl 12 på kvällen gör dock att det är som upplagt för att gå ut.. Och så har det visst blivit varje dag denna helgen. I torsdags mötte Emy upp mig och vi åkte och hängde med mina förra jobbarkompisar, sedan blev det en liten sväng till Truskel. I fredags mötte jag upp Emy som var med sina polare, och efter en liten förfest gick vi ut och dansade vid en klubb inte så långt härifrån. Har aldrig varit där förut, men det var helt okej måste jag säga. 

Igår så blev det en liten fördrink här hemma och sedan Truskel. I början var det bara jag, Emy och Hanna, som back in the good old Truskel-days, underbart! Vi hoppade över vissa av de gamla traditionerna, men lakritsshotarna och dans på utsiktsplatsen består alltid. Vi hittade även några gamla "hatt-vänner" i dj-båset, oh yeah.

 

Ikväll var jag och emoo på HD och åt hamburgare, det satt fint efter helgen kan man säga. Det är hemskt att tänka på, men snart är allt detta underbara slut... Vi har nämligen köpt biljetter hem nu, onsdag den 18e blev det. Bara att alltid kunna gå ut och äta på restaurang, att komma på kl 01 att man vill festa och det finns minst fem bra alternativ, att alltid kunna köpa en färsk baguette! (okej nästan alltid iaf haha) Att varje dag prata och hänga med min lilla älskling. Och såklart att ha Hanna bara en halvtimme bort. Men Paris finns alltid kvar och mina älskade vänner finns ju alltid kvar ♥

 

Känns verkligen som det är söndag idag... Konstigt, men kan vara för jag ska jobba nu tre dagar i rad, mycket braa!

 

The Lumineers var väldigt bra, såklart. Måste dock vara lite petig och säga att ljudet inte var det bästa, men Emy höll med mig, så det var inte någon diva grej jag hittade på. Annars var stämningen på topp! Publiken var oväntat med och de bjöd på en bra show, med alla hiten, en del covers och en alldeles ny låt.

 

Igår jobbade jag lite, och på kvällen var jag såklart hos Hanna och kollade på matchen. Den har jag inte så mycket att säga om.. Men vi hade trevligt ändå, drack vin och passade på att ha lite tjej-snack för Tibo var inte hemma hehe.

 

Idag var jag och vaccinerade mig inför min lilla resa! Det är alltid lika spännande att göra sådana saker här. De slutade inte tjata om hur konstig det var att jag inte hade min "hälso-bok" med mig, och jag slutade inte förklara att vi inte har en sån i Sverige. Fick till slut sprutorna i vilket fall, och de gav mig en liten "hälso-bok", som det är väldigt viktigt att jag alltid har med mig, även när jag åker hem till Sverige... Bitches please.

 

Ikväll, när Emy till slut behagade komma hem från Italien (de var typ bara tio timmar sena, sånt händer ju...), så hade vi pizza-mys och kollade på Gangster Squad. Har velat sett den sen den kom ut på bio, men har inte blivit av fören nu. Alltså Ryan Gosling med hatt och lite lagom bad guy style. Jag dör. Är såklart även övertygad om att jag var maffia-gangster i mitt förra liv... haha!

Igår var vi på Irish Celtic, en irländsk dans/sång/musik föreställning. Det var väldigt bra, så himla duktiga artister och bra show. Blir såå sugen på att dansa och spela lite på min fiol när jag ser sånt.. Jag och Emy insåg även att vi kanske har hamnat i fel land, vi hör nog egentligen mer hemma i Irland än Frankrike! Landet där barerna är viktigare än kyrkan, och grabbarna dricker inte annat än whiskey och guinness, är lite mer grabbiga helt enkelt. Så vi får se, kanske värt ett besök i framtiden!

Snart ska vi iväg till samma ställe som igår, men ikväll ska vi se The Lumineers, sooo excited!!

 

Och har ju två mycket goda nyheter!

Ett: Jag var och träffade min förra chef i veckan och fick alla mina papper och min semesterersättning. Stämningen var icke på topp, men nu är det gjort, och det känns som en ganska stor lättnad.

Två: Min kära storebror och hans kompis kommer och hälsar på nästa helg!! Och jaa det är säkert för det är jag som har köpt deras biljetter, hehe, och jag har fått tag på biljetter till PSG-Lyon på söndagkvällen!

 

Så jag är mycket glad! Trots kylan.... Har glömt att nämna den, men den är tillbaka, med all sin kraft.

På tal om mitt förra jobb... Chefen har nu förbjudit alla på Cannibale och Josephine (hans andra restaurang) att servera mig, och två andra tjejer som också har jobbat på Cannibale. I lördags var vi nämligen där och hängde lite, på Josephine då, mest för att säga hej till de gamla kollegorna. Så vi hade ganska trevligt, sen så sa Julius att vi kunde stanna med dem efter stängning och han bjöd på lite öl och champagne. Kan ha varit detta som retade chefen lite extra så nu är det finito. För min skull gör det inte så mycket, det är mest löjligt att han ska behöva gå så långt. Plus att vi fortfarande är kompisar med de andra som jobbar där, och detta är ju inte så poppis bland dem.

 

I måndags passade jag och Emy på att åka till Ikea, mest för att vi behövde fylla på gotte-föråden, men det är också en ganska mysig liten utflykt. Vi åkte dessutom till Ikea i norra Paris, där vi aldrig varit förut, minst sagt spännande!

 

Igår var jag, Emy och Hanna på Forever 21 och sedan hängde vi lite på Starbucks och idag hann jag och Emy med både banken, hämta ut biljetter, falafel hos Kevin och Starbucks! I förrgår kväll tog vi ett par öl med Emys jobbarkompisar och igår kväll hängde jag med Ninon. Tycker nog ändå i slutändan att hänga med kompisar och mysa av det höstiga Paris är ganska vettigt ändå ♥

 

Har föresten haft en sjukt flummig dag med Älskling.... inget som gör sig så bra i skrift, men oh my som vi har garvat åt allt (alla) och inget. Vi misstänker att det är för vi varit nyktra hela dagen... he he he

 

 

Tog lite välförtjänt semester från Paris förra veckan! Åkte först till Aix-en-Provence och hälsade på min gamla aupairfamilj. De är så mysiga och snälla, och de har en ny aupair som är väldigt trevlig och rolig. Och så är de två senaste aupairerna fortfarande kvar i Aix, Chloe som kom efter mig och Clara som kom efter henne, så det blev aupair-träff! Och så träffade jag såklart Shelly, min vän från tiden i Aix.

 

På lördagen tog jag flyget hem till Svedala och fick njuta av tre dagar med min älskade familj! Det gick fort, men ack så behövligt det var. Bara känslan av att sitta tillsammans allihopa och prata och skratta slår allt. Och att få mysa med mina små djur!!

 

På tisdagen åkte jag tillbaka, och det kändes faktiskt väldigt bra, jag älskar ju Paris och allt vi har här också. Dock så möttes jag av ett inte så trevligt brev från min chef, vilket genast gjorde att oron kom tillbaka lite. Men fick tag på dem i onsdags och kunde hämta min lön, phuu.. Igår fick jag tillslut prata med chefen och det var nog det otrevligaste telefonsamtal jag haft. Såklart ansåg han att jag har hittat på att han sa att jag inte behövde komma tillbaka och så la han även till "Ebba, du som har fått hjälp av ambassaden klarar nog av att sköta resten utan mig". Hehe, så jag tror inte min lilla lögn om ambassaden gick hem.... Men han skulle hur som helst fixa alla papper och det var det. Jag är lite orolig att han ska hitta på något muppigt, men ändå inte, tror att han vet att jag skulle gå vinnande ur eventuella konflikter.

 

Men har även roliga nyheter! Var och provjobbade på en restaurang igår, och det gick bra, ska dit ikväll också! Ett litet mysigt ställe som eventuellt behöver någon onsdag, torsdag -och fredagkvällar. Det var David, som också jobbar på cannibale som känner en tjej där och gav henne mitt nummer. Väldigt kul!!

 

Saker och ting kan vända och förändras fort...

I torsdags ringde min chef och frågade om jag kunde komma och diskutera "slutet av mitt kontrakt". Förväntade mig det värsta, men sa såklart ja och gick dit. Han tog återigen upp ungefär samma saker som vi pratade om sist vi hade "möte", alltså att jag inte visar tillräckligt att det är jag som bestämmer när jag är manager och att det inte fungerar lika bra som innan, att jag har tankarna någon annanstans, och det är normalt för jag ska snart sluta osv. Han hade alltså valt att ta bort mig från min manager-post med omedelbar verkan, men erbjöd mig såklart att avsluta mitt kontrakt som servitris. Det var absolut inget personligt och han hoppades att detta inte skulle bli ett problem den sista tiden.. Ehm, tack snälla du, självklart vill jag fortsätta detta slitjobb men få mindre lön. Verkligen tack för att du erbjuder mig att stanna och såklart tack för att du understrycker att det inte är personligt. Självklart är det personligt och självklart vill du att jag ska stanna. Jag känner till allt på Cannibale, jag kan öppningen, stängningen, baren, salen, vet vart allt finns, vet exakt vilken tid vi gör vad och alla gäster gillar mig.

Men på en punkt har han helt rätt, de senaste veckorna har jag tröttnat mer och mer på Cannibale, men jag kan helt ärligt säga att jag jobbar minst lika bra som innan, om inte bättre. Däremot har jag såklart som följd av min missnöjdhet börjat ifrågasätta saker de senaste veckorna, schemat, min lön, vilka som jobbar när och varför... Och det är inte bara jag som är missnöjd, men folk verkar ha svårt att säga detta direkt till chefen, eller Kamel (som är direktör nu för tiden, och lägger schemat), så klagomålen har ofta gått till mig. Innan gjorde det mig ingenting att bara gå dit och jobba utan att ifrågasätta, jag var bara servitris och jag ansåg inte att det var mitt jobb att lägga mig i, och jag var inte där för att tjäna massor med pengar. Men när man får mer ansvar, som jag fick, och ens kollegor ser en som någon som har något att säga till om, är det svårt att hålla sig. Det är så mycket som är konstigt på Cannibale så det är svårt att räkna upp allt..  Hade detta varit i Sverige hade jag aldrig kunna hålla mig så här länge, och hade detta varit i Sverige hade ingen tyckt det varit konstig om jag sagt till, trots att jag är den yngsta tjejen på stället. Men jag tror det började störa de två herrarna som bestämmer. De visste att de behöver ersätta mig snart, så varför inte gör det så fort som möjligt för att slippa onödiga utgifter. Nåväl, detta är bara min lilla teori.

 

Jag sa såklart nej tack, jag känner inte för att fortsätta jobba här om det ska gå till på det här sättet. Både han och Kamel blev ganska chockade, vem kunde tro det om tjejen som alltid säger ja och alltid ställer upp utan att klaga. De sa att jag inte kunde sluta på en gång utan det är en månads uppsägningstid och blabla. Jag sa att det inte är sant, det står inte i mitt kontrakt och jag hade pratat med den svenska ambassaden för att få veta mina rättigheter (hahaa, det har jag verkligen inte). Då sa chefen "Ebba, det här är mellan oss och dig! Men okej om du inte vill jobba är det ingen idé att du kommer tillbaka"

Sorgligt efter ett helt år på ett ställe, sorgligt att detta var tacken liksom, och jag erkänner, hur trött jag än var på det tyckte jag om det, och jag kommer sakna det.

 

Men nu finns det så mycket nya möjligheter! Det är såklart mer positivt än negativt :)

Var hos Hanna ikväll och kollade på fotboll och åt boeuf Bourguignon (alltså en fransk köttgryta, med massor av rödvin i). Det var helt underbart gott! Kommer inte ihåg när jag åt hemmalagad mat sist, utom tacos då, vilket också är väldigt gott, men detta mmmmm. Tack Hanna! Drack såklart vin till och njöt av Zlatans inte mindre än FYRA mål. Helt otroligt, det tredje var så bra att vi höll på att dö båda två, och jag antar resten av världen också.

 

Idag sov jag ganska länge.. Sedan såg  jag att det var väldigt fint väder och jag hade inte direkt något för mig så jag gick ut och sprang! Tog det lugnt, så det kändes faktiskt väldigt skönt, solen sken och folk gick och njöt längs kanalen. Passade även på att städa när jag ändå hade farten uppe. Skön dag alltså!  

Nu för tiden jobbar jag fredag till och med tisdag, och har alltså fått tillbaka min "gamla helg" onsdag-torsdag. Jag öppnar fredag, lördag och söndag och stänger måndag och tisdag. Mina fredagar och lördag är ju som det är, det är då jag är manager, och visste att det skulle bli så när jag tackade ja, så klagar inte. Men söndagarna. På den gamla goda aupair-tiden lärde jag mig att uppskatta söndagar på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Det var den ständigt lediga dagen, med sovmorgon och kompishäng, en skön dag då man bara kunde göra vad man ville. Nu däremot är söndagar något som alltid kommer förknippas med brunch, denna hemska och muppiga uppfinning av folk som inte har bättre för sig, bara ordet får mig att rysa. Jaa ja, idéen i sig är inte illa, men att alltid vara den som går upp tidigt, förbereder, serverar, dukar undan och städar bort brunchen, får mig att vilja radera den ur folks hjärnor, kasta den i deras ansikten eller kanske hälla ut hela den äckliga blandningen på marken, trampa på det och sedan tvinga dem att äta det. Då tänker ni kanske sååå illa kan det inte vara! Men jo, för folk är dessutom på ett speciellt humör på söndagar. Istället för att njuta av sin lediga dag är det alltid något (oftast mer än en sak) som inte är bra.. Kanske är de lite trötta efter lördagskvällen, kanske lite stressade inför måndagen, kanske tvingade att  bruncha när de hellre skulle ligga hemma i soffan. Vilket som är de helt okapabla att sätta sig in i min situation, och behandlar mig därför som en brunch-slav, utan tillsynes några som helst samvetskval. Kanske får jag tillfälle att själv prova på detta tidsfördriv någon välsignad söndag, men tror ändå att detta år har förstört charmen med det hela... Tänk på detta nästa gång ni funderar på att bruncha ! 

 

Stängningarna välkomnar jag däremot med öppna armar. Jag är alltid piggare på kvällen och i jämförelse med de andra dagarna är dessa två som vila. Dygnet blir dock lite vänt, men det förändrar inte så mycket. Men erkänner att jag passar på att sova när jag kan, alltså ganska länge dessa dagar. Det är skööönt.

Ikväll när jag kom hem fanns det ett berg med våfflor i kylen, sånt är så underbart! Hon är för bra min sambo :)

Vi var som sagt på Ane Brun ikväll! Helt underbar konsert, och vilken underbar sångerska och artist hon är! Det var en sal med bara sittplatser och hennes musik är ju ganska lugn, men trots det fick hon upp stämningen på topp. Alla stod upp och dansade till "do you remember" och applåderna ville aldrig ta slut när de tackade för sig. Underbart helt enkelt!

 

En annan helt galen sak inträffade idag... Jag och Emy åkte till Starbucks i eftermiddags för att njuta av den lilla solen som var och såklart av en god kaffe. När vi väl satt där på rue Rivoli, såg vi hur misstänksamt många människor gick förbi med Forever 21 påsar. Hmm, visst har vi hört ryktena om att de ska öppna, men att det redan var gjort hade vi ingen aning om! Så vi gick mot pås-strömmen och fann tillslut den gyllene källan, haha, det var så det kändes i vilket fall. Hur länge har vi inte väntat på detta!? Det var stoooort och fanns så mycket fint, mmm, köpte ett par byxor, ett par skor och två skjortor.

 

Har äntligen fått tag på den här najsiga bilden också ! Tackar Lisa :)

Ja det kan ni ju undra...

Jag har blivit 22 år, yeah! Känns ganska bra, fast lite tråkig ålder, som ett mellan år liksom.. Alla som jag umgås med nuförtiden är lite äldre (eller lika gamla då) så får hela tiden höra hur ung jag är, därav behöver jag inte lida av åldersångest. I fredags firade jag med Emy, Hanna, Tibo och grabbarna, alltså Jean-Marc, Louis och Daniel. Men före det var jag och Emy och såg Sverige-matchen, det var naaajs! På själva födelsedagen jobbade jag... haha sedan hade Geraldine, en ex kollega, fest, så jag åkte dit och firade med lite kompisar från Cannibale. I söndags vaknade jag upp av någon slags magsjuka. (Kan också ha varit en dålig blandning av det mesta kvällen innan). Var en ovanlig otrevlig söndag på jobbet... Ska bespara er detaljerna, men ca klockan 16, efter att ha spytt en tredje gång på jobbet, fick jag gå hem, yeah,

 

Lisa var här med sin mormor i slutet av september. Jag jobbade på dagarna, men de bodde på ett hotell precis bredvid oss, så vi hann med att ses på kvällarna. Den veckan var det Johnossi konsert på onsdagen, som var helt underbart bra, lite för kort, men annars perfekt. Det var på Batofar, en klubb som ligger på en båt i Seine, lokalen var alltså inte så stor, men alldeles lagom för den här sortens konsert. På fredagen var vi på Moulin Rouge och kollade på deras show, som också var helt fantastisk! Klackarna var på och champagnen flödade, haha.

 

Man vet att dagen börjar dåligt när man får skrapa ihop kaffepulver för att det ska räcka till en kopp, när man sedan tappar muggen i golvet och den går sönder, för att avslutningsvis spilla ut det sista kaffet i muggen på mattan och golvet.

 

Eller så vet man att dagen börjar bra när det precis finns tillräckligt med kaffe kvar för att brygga en kopp. När man tappar muggen i golvet, men det är bara örat som går sönder. När man bara spiller ut den sista, lilla sumpen och det blir inte ens en fläck på mattan.

 

Denna vecka är det åter fint väder! Känns dock lite som det sista vemodiga försöket till sol och värme innan hösten tar över på riktigt. Jag tar på mig shorts och går ut och njuter helt enkelt.